Irak

I den del som idag utgör södra Irak föddes världens första civilisation, det sumeriska riket. Under 5 000 år har detta område präglats av krig och spänningar – inte minst idag.
I april 2003 trängde amerikanska arméstyrkor in i Bagdad. Snart föll Saddam Hussein och den USA-ledda koalitionen inrättade en provisorisk myndighet, som styrde fram till juni 2004 då makten överlämnades till en irakisk interimsregering. Allmänna val till nationalförsamlingen hölls i slutet av 2005, med ett valdeltagande på 80 procent. Enligt den nya författningen ska Irak vara en stat med federala inslag som bland annat garanterar kurdernas rätt att behålla sin regionala delstatsregering och som ger kvinnor samma rättigheter som män. Maktfördelningen utgår från de tre huvudgrupperna shiamuslimer, sunnimuslimer och en kurdisk minoritet. Efter långdragna förhandlingar bildades en samlingsregering med alla större partier.
Innan kriget var all makt koncentrerad till Saddam Hussein och säkerhetstjänsten kontrollerade medborgarna genom nätverk av angivare. Landet var helt utan rättssäkerhet och 16 000 människor rapporteras ha försvunnit mellan slutet av 1980-talet och 1998.
Irak, som förfogar över världens näst största oljetillgångar efter Saudiarabien, skulle kunna vara ett av världens rikaste länder. Men kriget mot Iran på 1980-talet, kriget vid Persiska viken 1990-1991 och de efterföljande FN-sanktionerna raserade den irakiska ekonomin. Sanktionerna, som infördes 1990, skapade en växande livsmedels- och hälsokatastrof i landet. Efter Saddam Husseins fall 2003 behövdes en fullständig återuppbyggnad av ekonomin, vilken dock uteblivit på grund av kriget.
Invasionen och ockupationen av Irak förde med sig en våg av förödelse och en omåttlig mängd våld. Saddamregimens poliskår och armé upplöstes och i det rättslösa samhället började olika grupperingar agera. Baathregimens milis inledde ett väpnat motstånd, bland annat genom bilbomber som dödat tusentals civila. Sunniislamiska motståndsgrupper kopplade till al-Qaida har utfört bombattentat och kidnappningar. Efter angrepp mot några viktiga shiamoskéer har även shiamuslimska milisgrupper bildat dödspatruller. Kriminalitet och rättslöshet, samt vissa grannländers intresse av ett instabilt Irak försvårar situationen ytterligare.
USAs krig i Irak, som alltså har lett till våld, terrorism, kriminalitet och etnisk splittring, blev allt mer ifrågasatt och kritiserat. Efter avslöjanden att irakiska krigsfångar i Abu Ghraib-fängelset torterats och förnedrats av soldater från alliansen, och efter det att tusentals amerikanska soldater och tiotusentals irakier dödats växte sig motståndet allt starkare. I USA lades den mycket kritiska Bakerrapporten fram i slutet av 2006. Bushadministrationen bestämde sig trots detta för ett utökat engagemang i Irak.
En irakisk specialdomstol dömde Saddam Hussein till döden och han avrättades genom hägning den 30 december 2006. Den lynchartade avrättningen fick stor kritik.

 
Analys
Irak är idag ett av världens farligaste länder. Det väpnade motståndet mot de amerikanska trupperna och mot aktörerna i den politiska processen har lett till att civila drabbats hårt och att statsbyggandet vacklar från kris till kris. Stora delar av befolkningen är omedveten om sina mänskliga rättigheter.
Efter Saddam Husseins fall var det civila samhället helt utarmat. Antalet aktörer inom det politiska och civila samhället har dock ökat markant under ockupationen. Idag är flera tusen civila organisationer verksamma inom olika områden – men insyn och demokratiskt styre saknas i alltför många av dem. De flesta NGOerna återfinns i Bagdadområdet och Kurdistan, vilket innebär att miljoner irakier som bor på landsbygden står utanför det demokratiarbete som de civila organisationerna utför. Det finns ett skriande behov av kunskaps- och organisationsutveckling både av det civila samhället och av de politiska partierna. Ett grundläggande problem är den bristande erfarenheten av demokratiska syrelsesätt och kunskaper om hur man ska nå ut med sina budskap, engagera fler medborgare och skapa samhällsförändring.
Fackliga rättigheter existerar knappt. Arbetarna i den offentliga sektorn, där majoriteten av landets arbetskraft finns, förbjuds att bilda eller ingå i fackföreningar.
Efter flera decenniers diktatur, tretton år med ekonomiskt embargo, en utbredd korruption och tre krig fortsätter den bristande säkerheten och stabiliteten att förhindra en ekonomisk återuppbyggnad. Befolkningen lever under mycket svåra sociala och ekonomiska förhållanden. Bristen på vatten och elektricitet samt hög arbetslöshet är stora problem.
Irak har blivit ett allt hårdare samhälle för kvinnor, som ofta blir utsatta för våldtäkt eller kidnappning. Många vågar inte längre gå till skolor, universitet och arbetsplatser. Den nya religiositeten som har också inneburit många nya hinder för kvinnor i vardagslivet. Lagstiftningen lyckas inte säkerställa kvinnor lika rättigheter vad gäller äktenskap, skilsmässa och arvsrätt. I det haltande irakiska civila samhället är det främst vissa kvinnoorganisationer som visat en stor potential för att arbeta för demokrati och för att påverka den politiska utvecklingen.
Barns rättigheter är en ny fråga som uppmärksammats i och med de internationella organisationernas närvaro. Barnen är den svagaste gruppen i detta instabila och osäkra samhälle. 25 procent av de irakiska barnen har inte möjlighet att gå i skolan och de som har skolgång får en bristfällig utbildning, eftersom det saknas lärare, böcker och skolbyggnader.

Utvecklingssamarbete
Palmecentret har fått Sidas uppdrag att leda det så kallade Irakprogrammet. I Sverige deltar såväl svensk-irakiska som svenska organisationer från hela folkrörelseväsendet. I Irak är målgruppen aktörer i det civila samhället.
Stödet, som fördelas av Palmecentret, ska stärka det civila samhället och därmed den demokratiska utvecklingen i Irak. Målet är också att stärka de mänskliga rättigheterna och bidra till konfliktlösningsinitiativ.
Ett omfattande utbildningsarbete ska genomföras av organisationer i Sverige som vill bedriva utvecklingssamarbetet. I Irak har ett center för det civila samhället byggts upp och det ger experthjälp, utbildningar och stöder nätverk. Programmet syftar alltså till kapacitets- och organisationsutveckling av civila organisationer i Irak. Projekten har som mål att höja människors kompetens, resurser och viljan att utveckla demokratiska institutioner.
Intresset för programmet är mycket stort. Merparten av de godkända projekten är inriktade på demokratiutveckling, jämställdhet och rättighetsbaserat arbete för att stärka kvinnor och barns rättigheter i samhället.
Några exempel på organisationer som driver projekt som får stöd av Irakprogrammet är:  Irakiska kommittén för försvar av kvinnors rättigheter, Svensk Irakiska Institutet för Demokrati och Utveckling i Irak, Centerns Internationella Stiftelse, Kurdiska Riksförbundet, Unga örnar, Irakiska kulturhuset i Göteborg, Svensk-irakiska föreningen och Gränslösa Teatern.