Guatemala
1954 störtades den demokratiskt valde presidenten Jacobo Arbenz i Guatemala i en militärkupp som aktivt understöddes av USA:s underrättelsetjänst CIA. Kuppen blev början på en lång period av våld och övergrepp om upphörde först i samband med fredsavtalet 1996. Under åren av militärstyre dödades tusentals människor, de flesta civila, och många fler tvingades fly från sina hem. I sin kamp mot landets gerillarörelser drog sig militären inte för att massakrera hela byar där människor skulle kunna tänkas stödja motståndarna.
Av Guatemalas befolkning tillhör närmare 50 procent olika indiankulturer, framför allt maya, med egna språk och traditioner. Det var också de som drabbades hårdast under åren av våld och militärstyre. Ett genombrott på vägen mot demokrati kom 1992 då indianen och bondeledaren Rigoberta Menchú fick Nobels fredspris.
Sedan 1996 råder återigen fred i Guatemala och gerillagruppen URNG har lagt ned sina vapen, men det är först de senaste åren som människor vågat prata om det som hänt och fortfarande är mycket dolt. Freden innebär inte heller att väldet upphört, tvärtom präglas dagens Guatemala av ett mycket omfattande socialt och vardagligt våld. Den rasism som drabbar landets ursprungsbefolkning är fortfarande mycket påtaglig.
Analys
Den politiska situationen i landet är splittrad. Militären och de extrema politiska krafterna på högerkanten har fortfarande en mycket stark ställning i landet. Få om ens några av dem som begått brott mot de mänskliga rättigheterna har ställts inför rätta.
Samtidigt är det politiska systemet omoget. Många partier i vänster-mitten består i praktiken av individer med en privat politisk agenda. Polariseringen är hård.
Det finns ett stort behov av att lära sig mer om hur demokratiska, politiska organisationer fungerar. Att föra vidare kunskap om hur det politiska arbetet fungerar i Sverige och sammanföra politiker från Guatemala med andra länder i Latinamerika är därför ett sätt att stärka det demokratiska tänkandet och den grundläggande demokratiska strukturen i landet.
Utvecklingssamarbete
Sedan flera år tillbaka stödjer Palmecentret arbetet med att göra det möjligt för fler människor att registrera sig och därmed också få möjlighet att delta i valen. Situationen kompliceras av att många människor tvingades fly under åren av militärstyre och att de därför helt saknar identitetshandlingar för sig själva och sina barn.
Tillsammans med övriga politiska partier i Sverige bedriver Palmecentret ett gemensamt demokratiprogram som syftar till att utbilda unga partiaktivister på gräsrotsnivå. Samarbetet är unikt i sin bredd och omfattning och har till syfte att stärka den demokratiska strukturen i landet.