Vietnam


Vietnam



Trots att Vietnamkriget tog slut 1975 präglar kriget fortfarande vår bild av landet. Krigets slut innebar att det splittrade Vietnam återförenades. Det innebar också att hela Vietnam blev en kommunistisk enpartistatat. När Vietnam 1978 invaderade Kambodja och gjorde slut på Pol Pot-regimens brutala välde blev resultatet att landet isolerades och det mesta biståndet upphörde. Sovjetunionens fall tvingade fram en öppning på det ekonomiska området. 1986 inleddes vad som kallats Doi Moi – den nya ekonomiska politiken som innebar att Vietnam övergav det planekonomiska tänkandet. Utländska investerare lockades till landet och många företag öppnade fabriker för att dra nytt av de låga lönekostnaderna.

De senaste åren har Vietnam haft en stark ekonomisk tillväxt. I de stora städerna har den ekonomiska utvecklingen varit mycket snabb med en brant stigande medelinkomst. På landsbygden är fattigdomen fortfarande utbredd.

 Den demokratiska öppningen går däremot långsamt. I Vietnam, liksom i Kina, präglas politiken av ekonomisk nyliberalism i kombination med politiskt enpartivälde. Det kommunistiska partiet har fortfarande total kontroll över landets politiska liv. Inom det civila samhället finns dock en viss öppning.

   

Analys

I Vietnam saknas möjlighet för oberoende politiska och sociala organisationer att verka. Vill man bidra till en lokal demokratisering och ett ökat deltagande krävs det därför att man verkar genom etablerade organisationer som har partiets stöd, samtidigt som de når ut till breda grupper. Den vietnamesiska kvinnoorganisationen är ett exempel på en sådan organisation. Ett annat område med möjlighet till ökad medverkan och deltagande är inom den vietnamesiska kooperationen. Kooperationen har en förhållandevis stark ställning i landet. Man har – inte minst inom konsumentkooperationen - lyckats utveckla en framgångsrik kommersiell verksamhet som samtidigt inneburit ett förstärkt medlemsinflytande. I många länder underskattas kooperationens möjlighet att driva demokratifrågor, men i Vietnam har kooperationen en förutsättning att medverka till en demokratisering av samhället i stort, särskilt om den kooperativa verksamheten kan kopplas samman med folkbildning och fackliga frågor.

 

Utvecklingssamarbete

Samarbetet i Vietnam har hittills i huvudsak varit inriktat på kooperativ utveckling. Från att framför allt arbetat med konsumentkooperativ utveckling i Ho Chi Minh-staden (Saigon) har verksamheten steg för steg utvecklats vidare och idag verkar kooperationen lokalt, regionalt men också nationellt. Genom att stödja uppbyggnaden av ett kooperativt utbildningsinstitut kan det kooperativa idéarbetet stärkas i hela landet.

Utvecklingen av en demokratisk kooperativ rörelse har betydelse för landets fattiga befolkning, både för att stärka deras ekonomiska situation och för att demokratiska former för beslutsfattande utvecklas.

Inom kooperationen finns många aktiva och drivande kvinnor. Samarbetet har därför också en positiv inverkan på jämställdheten. Ett annat område som bidragit till ökad jämställdhet har varit det samarbete som ägt rum mellan S-kvinnor och den vietnamesiska kvinnoorganisationen. Bland annat har bibliotek inrättats för att öka läsintresset och läskkunnigheten.  Samarbetet har också inneburit att kvinnornas  möjligheter till försörjning och demokratiskt inflytande stärkts.