Om bara några månader kan examensdagen vara inne för Kosovos folkvalda politiker. Under sju år har de utbildats i allt från ideologi till budgetförvaltning av internationella experter. Om nu bara FN:s säkerhetsråd godkänner den finske diplomaten Marti Ahtisaaris förslag, som innebär ett första steg mot självständighet för Kosovo, kommer de i hög grad själva överta styret av landet.

Men det är ingen enkel uppgift som väntar. Ekonomin är körd i botten, arbetslösheten är hög och det lilla näringsliv som fanns i provinsen före kriget 1999 har till stora delar tynat bort. Samtidigt är den före detta serbiska provinsen hårt drabbad av korruption, trafficing och smuggling.

Parlamentarikern Bajrush Xhemaili, vice ordförande i utskottet för industri och handel, är en av de politiker som ska axla ansvaret när FN:s administration drar sig tillbaka. Han säger sig vara väl medveten om de stora förestående utmaningarna men anser att både parlamentarikerna och regeringen nu är väl förberedda för uppgiften.

– Jag tycker att vi har gjort ett bra pionjärjobb och att vi har skapat bra lagar, säger han.

Samtidigt påpekar han att det även fortsättningsvis finns stora behov av stöd från det internationella samfundet när det gäller uppbyggande av en statsförvaltning. Sedan kriget 1999 har i princip alla myndigheter byggts från grunden och lagboken har skrivits om.

Många av de lagar som parlamentet har antagit har dock ännu inte börjat tillämpas. Den närmaste tiden behöver parlamentet ägna mycket tid åt att implementera lagarna och synkronisera lagstiftningen med EU:s, konstaterar Bajrush Xhemaili.

Bajrush tillhör Kosovos demokratiska parti (PDK) som är ett av provinsens största. Han har en tysk utbildning i metallurgi och hade innan kriget ingen erfarenhet av att arbeta politiskt i ett demokratiskt system.

Likt många andra folkvalda albanska politiker har en av Bajrush Xhemailis främsta politiska drivkrafter varit att få Kosovo självständighet från regimen i Belgrad. Han har slagits för detta länge och har svåra erfarenheter från tiden då Milosevic styrde i Serbien.

– Jag blev inte politiker av egen vilja, jag tvingades in i det. Det har kostat mig mycket, säger han.

Vad har han då för vision om hur Kosovo ska utvecklas efter självständigheten?

– Den största utmaningen är att få ordning på ekonomin. Får vi ordning på den löser vi också en rad andra problem. Men jag tror att vi kan klara det med de resurser som vi har, främst energitillgångarna, gruvorna och jordbruket, säger Bajrush Xhemaili.

Utbildning i praktisk demokrati

Sedan början av 2000-talet har Bajrush Xhemaili fått gå flera kurser i praktisk demokrati hos institutet KIPRED i Pristina, som bland andra stöds av Palmecentret. KIPRED har sedan 1999 utbildat omkring 1000 politiker, främst inom partiernas ledningsskikt.

Chefen för KIPRED, Lulzim Peci, tror att politikerna i Kosovo nu är hyfsat förberedda för den nya uppgiften. Men resan dit har varit lång. Ingen av dagens folkvalda har någon egen erfarenhet från att arbeta med politik i ett demokratiskt system. Många av politikerna var med i kriget eller har som Bajrush Xhemaili bara jobbat med politik illegalt.

– Det har varit intressant att ändra deras inställning och göra dem till demokrater. Och vi har kommit långt, det är mer eller mindre en annan värld nu, säger Lulzim Peci.
Enligt Lulzim Peci fungerar KIPREDs medarbetare som coacher åt de politiska partierna. Ideérna och partiprogrammen tar partierna fram helt själva men KIPRED tvekar inte att påpeka om ideérna till exempel inte stämmer med partiets övriga ideologi.

Trots stora framsteg anser inte Lulzim Peci att Kosovos politiker på något sätt är fullärda. Många partier har fortfarande stora svårigheter att definiera sin ideologi. De svänger fram och tillbaka utan en tydlig riktning.

Ett annat stort problem i den unga demokratin är det serbiska deltagandet. Den serbiska minoriteten har valt att bojkotta Kosovos parlament.

– Det är den serbiska regeringen i Belgrad som bojkottar parlamentet, det är inte Kosovoserbernas fel. De befinner sig i en svår situation, säger Lulzim Peci.

KIPRED har till en del arbetat med serbiska politiker men det är först på senare tid de har engagerat sig politiskt, förklarar Lulzim Peci.

Bristfällig chefstillsättning

Shaqir Totaj, avdelninschef på Kosovos skattemyndighet, ser också brister i Kosovos unga demokrati. Även om lagarna i allmänhet är bra fungerar ändå inte skattmyndighetens arbete speciellt väl ännu, anser han. En orsak är att flera politiker har lagt sig i chefstillsättningarna på myndigheten. Många av de nyckelpersoner, som utbildats av internationella experter, har manövrerats ut.

– Det här har inte skötts professionellt. Myndigheten ska vara oberoende, politikerna ska inte lägga sig i. Vi måste undvika att sånt här händer i fortsättningen, säger Shaqir Totaj.

Han anser nu att skattemyndigheten måste göra sig av med den personal som har fått sina jobb på politiska grunder – omkring 20 procent. Dessa personer klarar inte sina uppdrag, anser han.

Idag kommer bara 20 procent av provinsens inkomster kommer från skatt trots att det finns ett betydligt större underlag, anser Shaqir Totaj.

För att undvika liknande politisk klåfingrighet i framtiden anser Shaqir Totaj att det internationella samfundet behöver finnas på plats ytterligare ett antal år och det behövs mer stöd till så kallad kapacitetsuppbyggnad.

--------------------------------------------------------------------------------

Bakgrund Kosovo

Under våren eller sommaren väntas FN:s säkerhetsråd fatta beslut om Marti Ahtisaaris förslag som innebär en så kallad ”övervakad självständighet” för den tidigare serbiska provinsen. Det innebär att EU under en övergångsperiod kommer att EU övervaka förvaltningen av Kosovo. 

Det råder dock fortfarande osäkerhet om vilket beslut säkerhetsrådet kommer att fatta efter att Ryssland har givit en rad oklara besked.

Ahtisaaris förslag innebär att två parallella system skapas för den serbiska minoriteten och för albanerna. I de serbiska enklaverna har man sin egna etniska polisstyrka, egna lagar och egen förvaltning. Utanför enklaverna råder ett annat system för den albanska majoriteten.

På sikt vill Ahtissari att en helt ny, lätt beväpnad armé, ska skapas med representanter från alla etniska grupper.
Även den internationella fredsbevarande truppen UNMIK kommer att finnas kvar ett antal år.

Den serbiska regeringen i Belgrad har helt avvisat Ahtisaaris förslag om en övervakad självständighet för provinsen.

Fakta

Sveriges Bidrag 1999-2006:
Sverige är den tredje största bilaterala biståndsgivaren i Kosovo. Bara USA och Tyskland är större. Mellan 1999 och 2006 har Sverige bidragit med över en miljard kronor till Kosovo.
Ingen region har tidigare  mottagit så stort svenskt stöd som Kosovo om man även räknar in kostnaden för  450 svenska KFOR soldater och 40 poliser. Totalt uppgår säkerhetsinsatserna till nästan sex miljarder kronor sedan 1999.
NILS RESARE