Romerna – de fattigaste av de fattiga
På fyra år har en albansk enskild organisation, Albanian Social Service Association (ASSA) – Zeitgeist, lyckats integrera delar av den romska minoriteten i en förort till huvudstaden Tirana i det albanska samhället. Domino Kai, från Romskt kulturcentrum i Stockholm, är imponerad: - För oss i Sverige tog det 35 år att göra det som ni gjort på fyra.

Under de sista 15 årens blodiga konflikter och folkförföljelser på Balkan har många människor och folkslag fått lida, men ett folk som nästintill glömts bort är det romska. Frilansfotografen Johan Lundberg har bland annat med stöd av Olof Palmes Internationella Center, följt romerna på västra Balkan i ett par år. Medan hans svartvita bilder rullar på väggen bakom honom berättar han om sina erfarenheter under ett seminarium i ABF-huset.

 Johan Lundbergs bilder visar karga landskap, rök från nedbrända hus, fattiga tiggare, barn som säljer blommor eller letar förnödenheter på Tiranas soptipp. Han säger att bilden av romerna alltid har varit exotifierad, att konstnärer som velat porträttera romerna attraherats av det exotiska i den romska kulturen. Detta har påverkat vår syn på romerna och de fördomar vi lever med.

 - Det är en av anledningarna till att de har behandlats så illa, säger Johan Lundberg. Med det här projektet har vi velat visa något annat.

Bildspelet lyser upp väggen. Romer demonstrerar, några samtalar i kostym och slips och andra klär sig som transvestiter. Johan Lundberg målar upp en bild av förföljelse som få har hört om i Sverige, hur de kosovoalbaner som återvände hem till sina byar i Kosovo i juni 1999 pekade ut romerna som serbernas medlöpare. Hus sattes i brand och romerna kastades ut för ett liv på flykt i Makedonien och Montenegro.

 Rasism och diskriminering mot romerna finns överallt, här som i USA eller i Kosovo, men Blendi Ceka, ordförande för ASSA Zeitgeist, som också deltog i seminariet, menar att det inte sker lika öppet i Albanien. Där har de fattigaste romska befolkningsgrupperna nästan ingen tillgång alls till samhällets mest grundläggande sociala tjänster.

 Institutionaliserad diskriminering

Det som Blendi Ceka kallar för institutionaliserad diskriminering är något som han och de andra på ASSA Zeitgeist försökt motverka sedan de grundade sin organisation för fyra år sedan. Deras första projekt var ett socialt centrum för romer i Tiranaförorten Kinostudio.

 - För att förstå romernas situation i Albanien idag måste ni först förstå hur den politiska, sociala och ekonomiska situationen ser ut i Albanien, säger Blendi Ceka. Albanien har 3,4 miljoner invånare och var fram till 1990 en del av östblocket. Sedan dess har landet gått mot en mer marknadsorienterad ekonomi där allt som kan privatiseras, privatiseras. Politiken domineras av två partier vars ideologier skiljer sig kraftigt från folkets behov. En tredjedel av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen och både inom utbildnings- och hälsovårdssystemen råder stor brist på resurser.

 Det finns 30 000 romer i landet, enligt den albanska staten. Romerna själva menar att det finns 100 000. De består av fyra grupper som talar olika dialekter av det romska språket. Romerna kom till landet på 1300-talet och lever idag i städernas förorter, bland annat på Tiranas soptipp.

 - Romerna är de fattigaste av de fattigaste av den albanska befolkningen, säger Blendi Ceka.

 Blendi Ceka berättar att eftersom Albanien sätter integration i EU i första rummet har regeringen skrivit under nästan alla avtal och konventioner som finns kring minoritetsfolk, men med implementeringen är det si och så.

 - Regeringen säger att den inte har pengar och att det inte finns personal med expertis på området.

 Som svar på detta och med hjälp av Olof Palmes Internationella Center tog ASSA Zeitgeist saken i egna händer. Genom det sociala centret i Kinostudio ville de ge romerna stöd att själva ta tag i sin situation, diskutera sina behov, prioritera dem och presentera dem för makthavarna. ASSA har hela tiden varit noga med att säga att det handlar om romernas eget deltagande, inte om att ASSA ska ge dem filtar och mat.

 Det sociala centret har skötts av romerna själva. Stor vikt har också lagts på att få bostadsområdets lokala institutioner, som hälsocentraler, skolor och kommunen att delta i arbetet på centret.

 - Innan vi grundade centret gick romska barn inte på dagis och lärde sig därför aldrig albanska, säger Blendi Ceka. Därför hoppade de av skolan tidigt. På centret skapade vi ett dagis där barnen fick lära sig grundläggande albanska och sitt eget språk. Redan efter ett år hade avhoppen på den lokala skolan minskat. Vi lade även stort fokus på att ungdomar och kvinnor skulle behålla sin identitet samtidigt som de integreras i det albanska samhället. Centret har klasser i romsk kultur, musik och språk.

Skapar nätverk

Andra viktiga områden på centret i Tirana har varit fritidsaktiviteter, yrkesutbildningar och att skapa nätverk. Nu, fyra år senare, har dagiset flyttat ut och drivs i annan regi, barnen får läsa sitt egna språk på den lokala skolan och det finns ett museum om romerna. Integrationen har förbättrats avsevärt och även albanerna i området säger sig veta mer om romerna än tidigare.

Ytterligare en positiv effekt av det sociala centret har varit att kommunen har förbättrat infrastrukturen i bostadsområdet. Det skedde efter att romerna själva gått till kommunledningen och lagt fram en plan där romerna delfinansierade byggprojekten och även stod för en del av arbetskraften.

 - Vi tittar nu på andra romska befolkningsgrupper i landet för att se om det finns möjlighet att öppna liknande center, men vi har ännu inga finansiärer. Nästa år hoppas vi också att romerna i Kinostudio ska skapa egna projekt som vi kan stödja.

 De svenska romernas representant på seminariet, Domino Kei, var imponerad av ASSA:s arbete. Han berättade att i Sverige förändrades mycket när regeringen erkände romerna som en minoritet år 2000, men Domino Kei menar ändå att romerna fortfarande står lägst i hierarkin i Sverige. Fast jämfört med andra länder har romerna fler möjligheter här.

Enligt Domino Kei diskrimineras romer fortfarande i Sverige, men han sätter stort hopp till den nya lagen mot diskriminering, som innebär att den person eller instans som har utsatt någon för diskriminering fälls, om inte denne lyckas bevisa att det faktiskt inte skett någon diskriminering. Domino Kei hoppas att den lagen även når Albanien.

ERIK HALKJAER

 

Seminariet hölls den 26 september i regi av Olof Palmes Internationella Center.

Johan Lundbergs bilder kommer att visas på Galleri Kontrast, i Stockholm, från den 26 november, då även hans bok om romerna kommer ut.

2005-10-06

 Artikeln har skrivits ut från www.palmecenter.se.
© Upphovsrätten tillkommer Palmecentret och författaren. Får ej återges utan tillstånd.

Palmecentret är arbetarrörelsens gemensamma organisation för utvecklingssamarbete och internationella och säkerhetspolitiska frågor.
Vill du stödja Palmecentrets arbete, ge en gåva till Palmecentrets Solidaritetsfond, pg 570-2.

Olof Palmes Internationella Center, Sveavägen 68, Box 836, 101 36 Stockholm
Tel: 08 - 677 57 70, Fax: 08 – 677 57 71, E-post:
info@palmecenter.se