Klustervapen sprids ofta från luften och förlöser mängder av mindre småbomber och skadar allt i sin väg. Det vet alla de vars kroppsdelar har sprängts bort av en klusterbomb eller som har sett sina älskade slitas sönder av bombernas kraft. Och det rör sig främst om civila: cirka 95 procent av alla offer är civila och många är barn.

Sverige undertecknade konventionen i december 2008, men därefter har regeringen Reinfeldt dröjt med ratificeringen. Konventionen trädde i kraft den 1 augusti 2010 då 30 länder ratificerat den, men Sverige var då inte ett av dessa.

Att Sverige inte finns med bland de länder som ratificerat konventionen är en skandal. Regeringen Reinfeldt har visat ett märkbart ointresse för saken. Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 avstod man till exempel aktivt från att driva på en gemensam EU-hållning.

Kring årsskiftet kom Utrikesdepartementets skrivelse "Sveriges tillträde till konventionen om klusterammunition" (Ds 2010:46). Vi är glada att Sverige nu är på väg mot ratificering, men anser att det i departementsskrivelsen saknas redogörelser för hur Sverige ska nå upp till sina åtaganden inom konventionen på en rad områden, samt vilka tolkningar som görs av viktiga delar av konventionen. Det skriver vi om i det remissvar vi gett tillsammans med bland andra Svenska Freds, Amnesty och Svenska FN-förbundet.

Här kan du ladda ner remissvaret (pdf).