– Vi går en spännande tid till mötes. USA kan endera få sin första kvinnliga eller sin förste färgade president under hela sin historia. Sittande presidenten George W Bush har nu sämre opinionssiffror än alla tidigare amerikanska presidenter med undantag av Richard M Nixon tiden närmast innan denne tvingades avgå på grund av Watergateskandalen. Det tror jag talar för att nästa president bli demokrat. Om Hillary Clinton blir presidentkandidat bedömer jag att John McCain skulle bli hennes svåraste konkurrent på den republikanska sidan.

Värderingen gjordes av kvällens talare Erik Åsard, chef för Svenska Nordamerikainstitutet vid Uppsala universitet och en av Sveriges främsta USA-kännare, som i dagarna gett ut en politisk biografi med samma titel som seminarierubriken. (Erik Åsard: Hillary Rodham Clinton. Historiska Media, 283 sidor, 2008.) Åsard har följt Hillary Clinton sedan hon 1993 blev nationens första dam, då maken Bill Clinton tillträdde som USAs president. Åsard sa att det tidigt stod klart för honom att hon förr eller senare skulle konkurrera om posten som demokraternas presidentkandidat.

– Hillary Rodham Clinton är ett unikum, ett politiskt fenomen. Med åtta års erfarenhet av Vita huset och en framgångsrik karriär som senator bakom sig, kan få slå henne på fingrarna när det gäller politisk erfarenhet. Maken Bill var mera oordnad och hade dålig koll på sina papper, Hillary håller bättre ordning och har superkoll på sina papper. Men det är heller ingen överdrift att kalla henne för såväl den mest avskydda som den mest beundrade politikern i USA, inledde Åsard.
Supertisdagen den 5 februari då demokraterna och republikanerna håller primärval i 22 delstater, bland annat i folkrika staten New York, Kalifornien och flera stater i Mellanvästern bedöms bli avgörande för vilka som blir de slutliga presidentkandidaterna för vardera parti.

Förklaring i hennes bakgrund
– Man måste gå till bakgrunden för Hillary Rodham, gift Clinton för att förstå henne som människa och politiker. Hon är framgångsrik jurist

– har utsetts till en av USAs hundra mest inflytelserika jurister - politisk operatör, strateg, samtalspartner med sin make och själv politiker. Hon brukar själv öppna möten med att säga att ”jag är den mest berömda person som ni känner minst till om”, berättade Erik Åsard.

Hillary Clinton föddes 26 oktober 1947 i en förort till Chicago med utpräglad vit befolkning. Föräldrarna är tämligen anonyma, liksom hennes två yngre bröder. Hon kom från två politiska traditioner. Fadern kom från Pennsylvania, tillhörde medelklassen och ägde en butik som sålde textilvaror. Han var strängt religiös, men också starkt idrottsintresserad. Han röstade på republikanerna, uppträdde med en hård attityd i hemmet och ansåg sig veta bäst om uppfostran. Hillary präglades av fadern och sympatiserade själv till att börja med republikanerna och var i yngre dagar medlem i ”Young Republicans”.

Modern Dorothy, som också utövade inflytande på Hillary, var hemmafru och hade en svår barndom bakom sig. När Dorothy var åtta år gammal skilde sig hennes föräldrar, och hon tvingades ensam ta med sig sin yngre, 3-åriga syster på en fyradagars tågresa till Kalifornien, där de skulle bosätta sig hos farföräldrarna. Hon mötte där en miljö som var strängt religiös. Dorothy bodde där tills hon var 16-17 år gammal. Hon höll en lägre politisk profil än maken och avslöjade först vid begravningen av den demokratiske presidenten John F Kennedy 1963 att hon hade röstat på honom.

Dorothy gav Hillary två råd - Studera, läs böcker och sätt upp ambitiösa mål och –nästan oavsett vad som händer i livet – bryt aldrig upp från ett ingånget äktenskap.

Det var sedan Hillary flyttade hemifrån och studerade vid Wellesley College i Massachusetts 1965 – 1969 som hon kom i kontakt med mera liberala idéer och förändrade politisk inriktning. Efter dessa studier som avslutades med examen med mycket goda betyg sökte hon till juridikstudier både vid Harvarduniversitetet och Yaleuniversitetet och kom in på bägge ställena. Hon valde det senare, där hon 1970 träffade sitt livsöde Bill Clinton.

Tre avgörande val
Erik Åsard anser att Hillary Clinton ställts inför tre brytpunkter och viktiga val som på ett avgörande sätt påverkat hennes liv och karriär:

– 1974 som färdig jurist erbjöds hon tillsammans med 44 jurister att arbeta för ett juristutskott knutet till representanthuset. Hon tackade ja och fick skriva ett PM om kriterier för att ställa en president inför rikssrätt, då Richard M Nixon hotades av detta. Nixon valde att själv avgå. Föga anade hon att hennes PM blev aktuell ett kvarts sekel senare när maken hamnade i en motsvarande situation. Bill Clinton erbjöds också samma jobb, men han tackade nej och hade siktet inställt på att återvända till Arkansas, där han för första gången valdes till guvernör 1979.

Hon hade därefter kunnat få i stort sett vilket jobb som helst, men valde att flytta med Bill till Arkansas och börja undervisa på University of Arkansas School of Law i Fayetteville. I oktober 1975 gifte sig Bill och Hillary, och hon behöll sitt flicknamn Rodham och tog makens efternamn som tillägg först 1982.

– Andra valsituationen var i samband med Lewinskiskandalen 1998-99 ”som inte var kvinnokarlen Bills första otrohetsaffär vid sidan om”. Hillary valde först att tro på Bills förnekelse och talade om affären i TV på bästa sändningstid som en ”gigantisk högerkonspiration”. När maken senare berättade sanningen blev hon förkrossad, men beslutade ändå ännu en gång att inte lämna honom.  Enligt Åsard spelade uppväxten och moderns syn samt politisk taktik in vid hennes beslut.

Samma dag, 12 februari 1999, som Bill Clinton frikändes i riksrätten i senaten, överlade Hillary med en rådgivare om hon skulle ställa upp som kandidat till den vakanta senatorsposten i New York.

– Hillary tog kommandot. Hon är målmedveten och vet vad hon vill. Om hon skulle ha skiljt sig, skulle hon inte längre ha varit USAs första dam och Bill hade tvingats avgå som president. Om hon inte hade stött honom, skulle inte heller Bills partivänner ha gjort det, bedömde Åsard.

– Det tredje valet gällde vad hon skulle göra efter maken slutat som president i januari 2001. Varför inte satsa på en egen politisk karriär? övervägde hon. Hon hade varit Bills främsta rådgivare som president, och han hade konsulterat henne i alla viktiga frågor. Nu skulle det kunna bli omvända roller. Enda motsvarande tandemparet tidigare i USAs politiska historia hade bröderna John F. och Robert F. Kennedy varit.

– Hillary valde att ställa upp och försöka satsa på en egen politisk karriär. År 2000 flyttade Hillary (och senare Bill) in i ett nyförvärvat hus i Chappaqua utanför New York. Hennes motkandidat var till att börja med Rudy Guiliani, den kände borgmästaren från 11 september 2001 i New York, som nu är republikansk presidentkandidat. Guiliani valde emellertid att hoppa av.

Hillarys egna politiska karriär
I november 2000 vann hon med klara siffror senatsvalet och svor tidigt i januari 2001 senatseden.
I oktober 2002 röstade Hillary för att ge president Bush auktorisation att använda militärt våld mot Saddam Husseins Irak (kriget bröt ut i mars 2003). Åsard menar att det delvis förklaras av att hon var invald på ett mandat från New York till senaten, den stat som drabbades värst av terrordåden 11 september 2001.

2003 valdes hon in i senatens försvarsutskott. I november 2005 röstade hon, efter att länge ha stött Irakkriget, för ett kongressförslag om att sätta en tidsgräns för när de amerikanska trupperna från Irak ska börja tas hem.
2006 omvaldes Hillary till senaten med överlägsna 67 % av rösterna.

20 januari 2007 anmälde hon sig officiellt som presidentkandidat inför valet 2008.

– Hillary Clinton förenar två traditioner i sin bakgrund, en med konservativa drag, en annan med liberala drag som tonats ned något på senare tid. USA har inte ideologiska partier av det slag vi har i Europa. Hillary Clinton är också en kombination av puritanism och progressivitet. Hon har ett starkt socialt samvete, utan att vara revolutionär. Hon anser att staten måste ta ansvar för vissa saker. Hon kan sakfrågorna och har en plan för viktiga politikområden, ett slags 10-punktsprogram ungefär som maken hade inför sin presidenttid. Hon kommer från en metodistfamilj, och religionen spelar en stor roll för henne, sade Åsard och presenterade motbilden:

– En nackdel är att hon har svårt att bjuda på sig själv och visa sina varma sidor, särskilt i media, och det är ett handikapp i USA.

– Hillary Clinton är oerhört beundrad av många, men illa omtyckt av andra. Man kan tala om ett Clintonhat. Personen Hillary Clinton uppfattas som arrogant och kylig och ”den sista man skulle vilja gå ut på en pub för en öl med”. Många konservativa ser paret Clinton som ett farligt politiskt hot. Många förknippar Hillary med en alternativ livsstil såsom misstro av auktoriteter och sexuell lössläppthet, vilket är en helt felaktig uppfattning, hävdade Åsard.

Boken avslutas med att Erik Åsard listar plus och minus som talar för respektive emot Hillarys chanser att bli president. På plussidan står kändisfaktorn, erfarenhetsfaktorn, ordningsfaktorn, imagefaktorn, resursfaktorn, Billfaktorn och könsfaktorn (bland kvinnor).

På minuslistan står Irakfaktorn, senatsfaktorn (bara två senatorer, varav John F Kennedy var den ene, har under 1900-talet lyckats bli valda till president), idéfaktorn (brist på övergripande idé eller vision), impopularitetsfaktorn, skandalfaktorn, förändringsfaktorn (som motkandidaten Barack Obama

– Mr. Förändring (Change) - trycker hårt på) och könsfaktorn (bland män, ”går det att ha en kvinna som överbefälhavare?”).
För närvarande pågår primärvalen som efterföljs av demokraternas och republikanernas konvent på sensommaren som avslutas med att partiernas president- och vicepresidentkandidater utses. Därefter börjar en valkampanj om själva presidentposten.

– Det kommer att bli en helt ny kampanj, annorlunda än primärvalskampanjerna, med mycket smutskastning eftersom så mycket står på spel och där kampen om ”centrumväljarna” kommer att stå i fokus för taktiken och strategin, avslutade Erik Åsard.
GUNNAR LASSINANTTI