I början av 1990-talet såg det betydligt ljusare ut när Aristide, präst med rötter i befrielseteologin, tillträdde som landets första demokratiskt valda president och den första som representerade massorna. Med honom föddes stora förhoppningar om en positiv vändning. Det gick dock inte fullt ett år innan han avsattes i en militärkupp.

Aristide drevs i landsflykt, men med stöd av USA:s president Bill Clinton kunde han upprätta en exilregering i Washington. 1994 fick han en ny chans när USA genom en intervention återinstallerade honom som president. Sedan dess har han varit den viktigaste maktfaktorn på Haiti. Tyvärr levde inte Aristide upp till det högt ställda förväntningarna. Till folkets stora besvikelse började respekten för de mänskliga rättigheterna undermineras trots att Aristide avskaffade militären. Organiserade miliser utsatte människor för grova övergrep och mördade oliktänkande, samtidigt som allt mer av makten centrerades kring president Jean-Bertrand Aristide. Även om kränkningarna kan kopplas till regimen är det svårt att peka ut någon hjärna bakom dem.

I dag har Haiti ett interimsstyre som samverkar med FN och dess fredsbevarande styrkor. Planen är att det val som nu genomförts ska leda till att en president och en lagstiftande församling väljs, och att Haiti återigen får ett legitimt styre. De flesta analytiker anser att det haitiska samhället inte är moget att delta fullt ut i ett val. Samtidigt är säkerhetsläget alarmerande. Storfavorit i presidentvalet är René Préval som tidigare var lierad med Aristide. Under valrörelsen har han påstått att han inte har något med ex presidenten Aristide att göra men det råder tveksamheter kring detta.

En andra valomgång
Det fanns nästan ingen som trodde på en andra valomgång i presidentvalet. Att René Préval nu tvingas till en avgörande omgång i mitten av mars kommer att skapa oroligheter. Préval fick i första valomgången 49,6 procent och inte den nödvändiga majoriteten som krävdes.

Anhängare till Préval är besvikna över att inte fått majoritet i första valomgången och har ifrågasatt resultatet. Demonstrationer har redan ägt rum, och risken är stor att våldet ökar efter valet och underminerar demokratiska landvinningar. Det finns fortsatt många olösta frågor och politiska splittringar i samhället som sammantaget kan skapa nya våldsutbrott.

För att åstadkomma förändringar på Haiti krävs insatser som är långsiktiga och det är utomordentligt viktigt att skapa breda plattformar för politiska diskussioner under ordnade former. Så sent som 1990 genomfördes det första fria presidentvalet på Haiti, och behoven av utbildning för en demokratisk samhällsutveckling är mycket stora. Haiti har under en längre tid inte haft fungerande myndigheter och institutioner, vilket har bidragit till att kunskaper om de politiska och medborgerliga rättigheterna helt försakats.

Förutom att de mänskliga rättigheterna kränks så är också korruptionen ett enormt problem och genomsyrar hela samhället, i synnerhet polis och rättsväsende.

Den politiska situationen
Den politiska situationen har under de senaste två åren varit mycket instabil och efter Aristide har ett maktvakuum uppstått som ännu inte fyllts. Presidentkandidaten René Préval som tidigare var lierad med Aristide kommer med all säkerhet att vinna den andra valomgången. Den politiska situationen är mycket komplicerad och den nya presidenten har enorma uppgifter framför sig. Fami Lavalas, Aristides parti/rörelse har under ett decennium varit det ohotade maktpartiet men har efter 2004 förvandlats till en splittrad struktur. Fami Lavalas anhängare har också utsatts för hot och misshandel och får bära skuld för Aristide-tidens övergrepp.

Politiskt obekväma personer eller grupper trakasseras eller hotas. Det finns indikationer på omfattande narkotikahantering inom poliskåren, samt att polismän som skilts från tjänsten på grund av maktmissbruk och oegentligheter aldrig lagförs. Detta spridda bruk av straffrihet även i uppenbara fall sätter i fråga den politiska viljan att i grunden genomföra en nödvändig reformering av rättsväsendet.

FN:s kommission för mänskliga rättigheter har särskilt betonat kvinnans utsatta ställning på Haiti. Kvinnor har blivit systematiskt utsatta för grova kränkningar under de senaste åren. Detta har lett till att spridningen av hiv/aids tagit fart och antalet ensamstående kvinnor med barn har ökat rekordartat. I dag är Haiti det svårast drabbade landet i den västra hemisfären i frågan om antalet hiv/aidssmittade. För sex år sedan var 20 procent av det smittade kvinnor, idag utgör de hälften av de drabbade.

JOAKIM JOHANSSON

Joakim Johansson besökte Haiti i slutet av januari för att följa upp Palmecentrets projekt på ön.