I dagens Serbien finns grundläggande demokratiska strukturer på plats; fria val genomförs, valda representanter fattar beslut i enlighet med konstitutionen i parlamentet, partierna (även de extremistiska) håller sig till de demokratiska spelreglerna och regeringar bildas utifrån valresultat.

De politiska utmaningarna handlar i högre grad om sociala och ekonomiska frågor än om nationalistiska hänsynstaganden. Frågan om Kosovos status kvarstår som ett inrikespolitiskt problem som väntar på en lösning, som är politiskt möjlig både i förhållande till opinionen och till de krav som EU ställer. Att media inte är oberoende är ytterligare en utmaning. 

Den ekonomiska utvecklingen har varit relativt stark på senare år men många utlovade reformer har ändå uteblivit. Arbetslöshet, underskott i handeln med utlandet och korruption försvårar utvecklingen. Nästan varannan ungdom är utan jobb. Den fackliga rörelsen är splittrad, har svag legitimitet och bristande kapacitet för att driva arbetsrättsfrågor. Kvinnorna är underrepresenterade i samhället och drabbas i högre grad av arbetslöshet än män.

Den nuvarande regeringen säger sig vilja genomföra de reformer som krävs för att bli kandidatland till Europeiska Unionen. När EU avskaffade kravet på visum för serbiska medborgare sågs det som ett positivt tecken på att Serbiens reformarbete går i rätt riktning. Men EU kräver fortsatta reformer på rättsområdet, ordentliga åtgärder mot korruption och brottslighet, samarbete med krigförbrytartribunalen i Haag samt skydd för minoriteternas (främst romernas) rättigheter.

Eftersom mer än 60 procent av EU:s lagstiftning ska implementeras av lokala myndigheter är den lokala nivån viktig. Tyvärr går decentraliseringen av Serbien sakta. Lokala politiker ser oftare centralregeringen och partihögkvarteret som sina uppdragsgivare än väljarna i kommuner och regioner. Medborgarnas möjligheter till aktivt deltagande i samhällsutvecklingen är begränsade, bland annat till följd av ett svagt utvecklat föreningsliv.

Men det finns också positiva tecken på att allt fler initiativ tas av medborgargrupper för att påverka sina levnadsförhållanden. Palmecentret stödjer organisationer som vill utbilda och mobilisera fler människor för att det civila samhället ska växa sig starkare. Våra samarbetspartners arbetar med att påverka den politiska dagordningen och Serbiens utveckling genom att bidra till debatten i viktiga frågor, genom att underlätta för människor att organisera sig och genom att granska lokala politiker och tjänstemän för att utkräva ansvar.