Hur kom överklass-sonen Olof Palme till arbetarklassen? Enligt Anders Ehnmark har Palme själv svarat »jag vet inte« på den frågan. För egen del såg Ehnmark i Palme en person som formats mer av sin tid än av sin klass. Civilisationskritiken och den uppbrottsstämning som återfanns efter kriget hade stor betydelse för tidsandan och formade efterkrigstidens intellektuella.

Medverkande: Anders Ehnmark, författare och journalist

Som intellektuell var Palme en klassicist som slog vakt om grundläggande modernistiska idéer, menade Ehnmark. Han hade ett »modernistiskt självförtroende« som grundade sig i Franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap. Palme var skeptisk till ordet »ny«. Även om tiderna förändrades bestod enligt Palme alltjämt grundkonflikten mellan arbete och kapital. Utan den insikten blir man kanske nytänkare, föreslog Ehnmark.

Ett annat av Ehnmarks resonemang handlade om att Palme var republikan, i den meningen att han såg den starka kopplingen mellan jämlikhet och frihet. En av Palmes målsättningar var att förändra maktförhållandena i samhället. Detta, såg Palme, förutsatte jämlikhet. Om för mycket makt samlas på ett ställe så föds - enligt en av Machiavellis tankegångar - en despot. Frihet förutsätter därmed jämlikhet, eftersom en ojämlik maktfördelning föder förtryck. Ehnmark påpekade att det här finns en skillnad mellan vänsterns och högerns syn på frihet. Medan högern ser frihet som liktydigt med frihet från statens förtryck, så ser vänstern att detta inte räcker - även andra former av förtryck hotar friheten.

Palme var omstridd och Ehnmark såg en förklaring till detta i att han var både anti-kommunist och anti-imperialist. Genom att utmana två dominerande tolkningsmodeller upprörde han anhängare av såväl öst som väst. Men just denna förmåga att se igenom gängse förklaringsmodeller gjorde också Palme mycket respekterad, t.ex. i många länder i Tredje världen.

»Det var Palmes retorik och brinnande idealism som gjorde människor förbannade«, menade en röst ur publiken. Palmes personlighet var kanske en del av förklaringen, men dessutom är den svenska politiska kulturen präglad av »frid snarare än strid«, ansåg Ehnmark.

Anna Borgström

Artikeln är en del av en artikelsamlingen ”Politikern Olof Palme – Glöden, konflikterna och solidariteten” som publicerades efter ett symposium arrangerat av Palmecentret i april 2001.